Det var en glad Zebbe hemma igår kväll. En Zebbe som var mycket nöjd med skridsko-åkningen, och även med resten av dagen.

Zebbe hade IUP igår.. Individuell Utvecklings Plan.

Han ska träna siffrorna 1-31 och kunna säga ex första, andra, tredje och fjärde.. osv

Samt att träna mer på bokstäverna.

Han använder sin dator i skolan mer än tidigare säger han, vilket han är väldigt nöjd med. Det är ju via den han ska kunna klara av sina mål i skolan. Nu ska bara lite program installeras, sen så bör den kunna tas i bruk både i hemmet och i skolan. Hoppas också att han får undervisning i hur en dator fungerar.. Det är ju liksom ett måste eftersom han är beroende utav den för att kunna hänga med i skolan.

Zebbe trivs i skolan, och jag ser på honom att trots snön komer nu, så mår han mycket bra.

Om 2 veckor fyller han år... Min lilla kille...

// Mia, Zebbes mamma

 

Orchid/Ingegerd

10 november 2010 10:49

Njut av att Zebbe mår bra just nu! Så skönt för både honom och er!
Kram på er!
Ingegerd

http://kidsandorchids.wordpress.com

 

Mia

11 november 2010 00:41

Härligt att läsa att Zebbe mår bra nu och i och med det så mår ni oxå bra..

Kram Mia

http://nattmia.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jäkligt dåligt med uppdateringar här har jag märkt. Men saker har hänt under dessa tre månader och jag har prioriterat det. Vad har hänt sen sist då? Otroligt mycket och allt får inte plats i ett inlägg. Behovet av att få skriva har åter väckts t...

Jag fick drömjobbet för ett tag sedan. En fast anställning på sjukhuset. Jag var så lycklig. Äntligen skulle jag göra det alla sagt åt mej genom åren. Bara för att Zebbe har en sjukdom så måste du leva på med ditt egna liv. Jag är utåt sett en jä...

Året började med att lära oss nya andningshjälpmedel. Straxt innan julen förra året så fick Zebbe både ångmaskin och hostmaskin. Under ett besök på barnavdelningen på sjukhuset så bröt Zebbe ihop totalt. Hans underbara sjuksköterska gick in till ...

Snart har ytterligare ett år gått på vår resa. I jan är det 9 år sedan jag fick reda på att Zebbe hade duchennes muskeldystrofi. Just där och då trodde jag aldrig att jag skulle få något som skulle kunna kallas ett normalt liv. Jag var helt i...

Jag sitter nu i ett mörkt rum och nattar Zebbes yngsta lillebror. Känslorna börjar komma. Vad hände idag? Varför? Vad gjorde de? Varför reagerade jag som jag gjorde? Frågorna blir många när dagen man bävat för, tillslut är över och allt gick br...