Direktlänk till inlägg 2 juni 2011
... För en väldigt viktig marsch. Marschen för tillgänglighet. Den anordnas på väldigt många platser i landet. Väldigt viktigt tycker jag att delta. Om man av någon anledning inte kan så kan man gå in på deras hemsida och skriva under en protestlista. En protestlista som är till för att få politiker att förstå att otillgänglighet är en diskriminering och borde ingå i diskrimineringslagen.
Självklart finns det ju baksidor i en lag också, ex att man faktiskt inte får göra om vissa K-märkta hus osv. Men jag tror att i stort så behövs det en sådan lag, för exempelvis nybygge, köpcentrum, bussar, tåg, flyg osv... Men man måste vara medveten om att det kommer att finnas undantag för som jag skrev tidigare... exempelvis K-märkta hus.. Jag tror inte man kan kräva tillgänglighet överallt, men målet måste vara att allt nytt som byggs och allmänna kommunikationer måste vara tillgängliga för alla.
Ni som har facebook finner mer info om marschen här http://www.facebook.com/#!/event.php?eid=141184989262101
Här finner ni hemsidan om marschen....
Du behöver inte gå marschen för att visa att du stödjer den.. Blogga om den, prata om den med vänner, bekanta. Det finns många sätt att stödja den på.
Det är sällan jag faktiskt uppmanar folk till att göra något.. Men det här tycker jag är viktigt.. Tillgänglighet för alla gynnar också alla. Tillgänglighet för en rullstol, innebär även att det blir barnvagnsvänligt till exempel..
På lördag uppmärksammar jag den på mitt sätt....
// Mia, Zebbes mamma
Jag fick drömjobbet för ett tag sedan. En fast anställning på sjukhuset. Jag var så lycklig. Äntligen skulle jag göra det alla sagt åt mej genom åren. Bara för att Zebbe har en sjukdom så måste du leva på med ditt egna liv. Jag är utåt sett en jä...
Året började med att lära oss nya andningshjälpmedel. Straxt innan julen förra året så fick Zebbe både ångmaskin och hostmaskin. Under ett besök på barnavdelningen på sjukhuset så bröt Zebbe ihop totalt. Hans underbara sjuksköterska gick in till ...
Snart har ytterligare ett år gått på vår resa. I jan är det 9 år sedan jag fick reda på att Zebbe hade duchennes muskeldystrofi. Just där och då trodde jag aldrig att jag skulle få något som skulle kunna kallas ett normalt liv. Jag var helt i...
Jag sitter nu i ett mörkt rum och nattar Zebbes yngsta lillebror. Känslorna börjar komma. Vad hände idag? Varför? Vad gjorde de? Varför reagerade jag som jag gjorde? Frågorna blir många när dagen man bävat för, tillslut är över och allt gick br...
När du ser Zebbe, så tror du att du ser en fullt frisk 11 årig kille. En lekfull, glad kille som kanske är något långsam och klumpig när han springer.
En kille som bryr sej om andra och sprider stor glädje omkring sej.
Att hans muskler sakta bryts ned. Att han inte längre kan äta. Att han på nätterna ligger vaken, full av tankar kring hans sjukdom. Det syns inte.
Vår vardag är fylld av besök, möten och planering. Vi lever vårt liv med personlig assistans under dygnets alla timmar.
Välkommen hit och följ vårt liv, vår kamp mot tiden.
Fotograf - Bilder på Zebbe mfl